Bokrecension: ”Modeslavar: Den globala jakten på billigare kläder”

omslag_modeslavarnyEgentligen kan en recension om en bok som Modeslavar nästan skriva sig själv – de flesta av oss vet (eller anar) att de kläder som hänger på galgen många gånger gömmer en djupt tragisk historia i sina sömmar. Men precis som när det gäller matindustrin väljer vi oftast att blunda för det, och konsumtionshjulen snurrar vidare. Moa Kärnstrand och Tobias Andersson Åkerblom har gjort ett gediget och imponerande arbete i sin bok att reda ut hur produktionsvillkor ser ut inom textilindustrin. Redan i första kapitlet, som också är det mest högprofilerade, lyfts H&M:s brist på kontroll i den växande textilindustrin i Burma och hur det medfört att det förekommit barnarbete. Just att det är H&M som pekas ut har nog bidragit till att boken har fått stor medial uppmärksamhet  – också utanför landets gränser.

Samtidigt som det nog inte finns någon annan aktör inom den svenska textilindustrin som fått mer negativ uppmärksamhet gällande hållbarhetsfrågor än H&M, så gör de betydligt mer än många andra aktörer, framförallt om man jämför med aktörer utanför Norden (som exempelvis Zara). Det finns en teori inom hållbarhetsforskning att CSR ej ska kommuniceras överhuvudtaget, då detta medför att man faller desto hårdare om det visar sig att man sen inte kan leva upp till de förväntningar som byggs upp. Däremot finns det företag som inte engagerar sig överhuvudtaget, men som slår på stora trumman med glansiga glättiga rapporter gällande hållbarhet, då kallas det greenwashing. Länge kommunicerades inte hållbarhet överhuvudtaget  på grund av just den förstnämnda principen, trots stort engagemang hos vissa företag. Dessa dagar är nu över, då det  förväntas av flertalet intressenter att det kommuniceras. Att kommunicera medför dock en risk att anklagas för greenwashing, speciellt om man väjer för att berätta att allt inte är perfekt.

Alla har dock en relation till de kläder man bär och i de flestas garderob hänger nog ett plagg från H&M. Det bidrar till att frågor om textilindustrins arbetsvillkor och miljöpåverkan får långt större uppmärksamhet, än industrier som IT, mat, elektronikkomponenter, gruvnäring osv. Där är ofta transparensen också ännu mindre, vilket tåls att tänka på. Vill du veta under vilka förhållanden din mobiltelefon, din billiga eller för den delen dyra kamera/dator/smartwatch är producerad? Ett antal skönlitterära  böcker, fackböcker och filmer på detta tema har utkommit på senare år, vilket inte förringar denna insats på något vis. Men jag efterlyser också ett större intresse och engagemang att ta tag och belysa också andra industrier.

Det finns också många fler spännande historier i denna bok som förtjänar att lyftas fram och debatteras än fallet med H&M och barnarbetet, så som Blåkläders bristande kontroll i Burma, den ljusskygga ägarstrukturen bakom JC, gripande livsöden i Burma och Kambodja osv. Frågor om ansvar i leverantörskedjan är tätt sammanlänkat med flera stora ansvarsfrågor så som skatteplanering och landgrabbing. I vissa fall är detta ej en lagfråga, utan endast en fråga om moral som företagen själva måste välja att förhålla sig till – eller riskera att få allmänhetens dom över sig.

Även parallellerna till de arbetsvillkor i Sydostasien jämfört med de som rådde i Sveriges tekoindustri under 1930-40-tal, är intressanta att fördjupa sig i. Det kan också sägas vara denna tekoindustri som lagt grunden för Sverige som modenation eller modeunder, och de problematiska avvägningar som därmed ibland görs mellan ansvar och lönsamhet i dessa dagar. Strukturen i boken är stundtals lite rörig, men fältet som sådant och marknadens agerande är också de svåra att överskåda.

Jag vill slå ett slag för att det inte är lätt att göra rätt inom de här frågorna, men det passiva agerande som H&M visat lämnar självklart mycket att önska. Precis som Swedwatch påpekar i boken, skulle en riskanalys i en kontext som Burma snabbt klargöra just det som Kärnstrand och Andersson Åkerbloms bok påvisat. Under en forskningsresa till Kina jag deltog i under förra året där vi besökte fabriker i textilindustrin uppmärksammades bl.a. att villkor som gäller i Kina är strängare och noggrannare än i många av grannländerna. På grund av dessa krav samt tillbakagång i tillväxten, är många fabriker på väg att flytta till länder med mindre kontrollerade regelverk såsom Burma, Vietnam och Kambodja, vilket medför ytterligare risker i termer av bristande arbetsförhållanden och miljöproblem.

Det finns mycket gott – och dåligt – att säga om textilindustrin. Ytterligare en anledning till varför vi som människor gillar att fokusera på avslöjanden om stora aktörer som H&M och IKEA är att vi förutsätter en enkel dikotomi: den mellan pris och brist på ansvar. Bokens enda svaghet i mina ögon är att den bygger på att billigt per definition betyder sämre arbetsförhållanden, än dyra plagg. Plaggets vinstmarginal står inte nödvändigtvis i korrelation med dåliga arbetsförhållanden. Det är inte bara det billiga modet som måste stävjas och omstöpas i nya modeller. Konflikten mellan korta ledtider och brist på övertid (övertid är något många fabriker tävlar om då arbetare i Kina eftersöker för att spara så mycket som möjligt på kort tid) är självklart bidragande till usla arbetsvillkor. Däremot kan du tyvärr inte lita på att din dyra tröja har producerats under bättre villkor än din H&M-tröja, enligt vissa snarare tvärtom.

20 år av fokus på konsumenter och konsumtion har inte bidragit till omstöpning av några affärsmodeller, förutom nischade produkter på marginalen, och därför är det inte heller du som konsument som ska stå till svars för denna situation. Men som enskild privatperson är en av få saker du kan göra att reflektera om du verkligen måste ha en tröja som du använder någon enstaka gång; det blir dyrt per användning och för miljön, samt driver på hetsen att producera fort, billigt och ohållbart.

 

Skrivet av Clara My Lernborg, PHD student på Misum.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s