Misums Svenne Junker direkt från COP21 i Paris: Knäckfrågan är vem som ska betala kalaset

svenne_paris

Med högt säkerhetspådrag inleddes FN:s klimatmöte i Paris av statsministrar och presidenter från över 150 av världens länder. Även svenske kungen var på plats. Under den första av tolv intensiva mötesdagar levererades tal efter tal från podiet om vikten att vidta kraftfulla åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser. Världens utvecklade ekonomier, menade Frankrikes president Hollande, måste ta sitt historiska ansvar. Christopher Loeak, president i Still havsrepubliken Marshallöarna som redan idag hotas av höjda havsvattennivåer, sade att kampen mot klimatförändringarna kommer att vinnas när vi avslutar vårt fossilberoende.

Sveriges statsminister Löfven ordnade dessutom ett eget pressmöte på morgonen där han utlovade 250 nya klimatmiljoner till världens fattigaste länder. Den stora knäckfrågan i Paris är nämligen fortfarande från vilken skattkista som pengarna till klimatomställningen ska tas. Även om Sverige per capita är den största bidragsgivaren till FN:s gröna klimatfond är våra 4,5 miljarder kronor fram till 2020 fortfarande bara en droppe i havet av kapital som faktiskt behövs. Världens länder har redan kommit överens om att det varje år behövs 1 000 nya miljarder till klimatfonden från 2020 för att matta av utsläppsökningarna trots en ökad ekonomisk tillväxt.

Internationell klimatfinansiering är ett komplext korthus att bygga. De flesta västländer bryr sig mest om kostnaderna för omställningen hemmavid. De oroas dessutom av att effektiva styrmedel som exempelvis koldioxidskatt på kort sikt hotar att minska konkurrenskraften för den inhemska industrin, förutsatt att inte hela det globala näringslivet möter samma förutsättningar. Samtidigt ställer sig de flesta av världens ledare bakom idén om klimaträttvisa. Att länder som är i stånd att utvecklas ekonomiskt faktiskt borde få göra samma välfärdsresa som Sverige och många andra länder har gjort tack vare oljan som billig energikälla.

En ny briefing från IIED visar att ett framgångsrikt klimatavtal i Paris inte bara behöver sätta skarpa mål för utsläppsminskningarna utan också prioritera mobiliseringen av privat kapital för nödvändiga klimatinvesteringarna i utvecklingsländerna. Det är heller ingen uppgift som borde vara omöjlig att fullfölja. Satsningarna i sol- och vindenergi, klimatvänlig infrastruktur och energieffektiviseringar kommer nämligen i de flesta fall att vara lönsamma. Det privata kapitalet behöver alltså bara en liten knuff i rätt riktning för att hamna rätt. Sverige, som varit föregångsland i att locka privata medel till klimatprojekt genom bland annat gröna obligationer, kommer förhoppningsvis vara en inspirationskälla under Parismötet.

Skrivet av: Svenne Junker

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s